Ref: Ur boken Medvetandet och döden av Kersti Wistrand - Jan Pilotti
Ytterligare ett exempel där den separerade iakttas av en annan person, ges av den engelske läkaren R B Hout, som här beskriver vad han upplevt vid en släktings dödsbädd:
"Min uppmärksamhet riktades...mot någonting alldeles ovanför den fysiska kroppen och som svävade i luften omkring en halv meter över sängen. Först kunde jag inte urskilja något mer än en vag kontur av dunkel, dimliknande substans. Det tycktes mig som ett orörligt moln av dis. Men då jag tittade, framträdde så småningom för min syn en tätare, mer solid kondensation av denna oförklarliga dimma. Sedan blev jag förvånad att se tydliga konturer framträda och strax därefter såg jag hur denna dimliknande substans antog mänsklig form.
Snart märkte jag att formationen jag såg liknade min fasters fysiska kropp... Astralkroppen (Houts term) hängde svävande horisontellt några fot ovan den fysiska kroppen... jag fortsatte att iaktta och. ..den andliga kroppen (Houts term) tycktes nu fullständig inför min syn. Jag såg dragen klart. De var mycket lika det fysiska ansiktets, men istället för ålder och smärta fanns där en utstrålning av frid och kraft. Ögonen var slutna som i lugn sömn och ett ljussken tycktes spridas från den andliga kroppen.
Då jag iakttog den svävande andliga kroppen, riktades min uppmärksamhet intuitivt mot en silverliknande substans som strömmade från huvudet på den fysiska kroppen till den andliga kroppens huvud...Denna 'silversträng' var förbindelselänk mellan dessa kroppar på samma sätt som navelsträngen förenar barnet till modern... Strängen var fäst vid var och en av de båda kropparna vid occipitalprotuberansen (nackknölen)... Strängen tycktes fylld av vibrerande energi. Jag kunde se pulserandet av ljus strömma längs den, från den fysiska kroppen till den andliga. Vid varje pulsation blev den andliga kroppen mera levande och tätare, medan den fysiska kroppen blev mer och mer livlös...
Vid denna tidpunkt var kroppsdragen mycket tydliga. Livet var i den astrala kropppen...Silversträngen slets av och anden var fri. Den andliga kroppen, som legat utsträckt horisontellt förut, reste sig nu...De slutna ögonen öppnades och ett leende bröt fram från det strålande ansiktet. Hon gav ett leende till farväl och försvann sedan ur min åsyn.
Ovanstående fenomen bevittnades av mig som helt objektiv verklighet. Andeformerna såg jag med hjälp av mina fysiska ögon..."