Återupprättelsen under 2000 år f.Kr. + 2000 år e.Kr.

Undisplayed Graphic

Undisplayed Graphic

Undisplayed Graphic

Undisplayed Graphic

Ovan Principernas förklaring av de senaste två 2000 årsperioderna.

Orsaken till symmetrin, skulle vara att människans fallna natur, och benägenhet att upprepa samma andliga misstag på grund av denna fallna natur,
upprepas (oftast) hela tiden i den kosmiska andliga kampen, om Människan, mellan Gud och satan.

En kamp som bara kan avslutas av den kosmiske syndfrie Messias,
Återkomsten av Jesus genom Sun Myung Moon från Korea!

 

 

Vårt liv passerar igenom tre tidsperioder

Människan föds efter utvecklingen i moderlivet. Hon lever på jorden under en viss tidsperiod och dör sedan. Före födseln lever fostret tio månader i moderlivet där det har begränsad frihet. Genom att ta emot näring från modern genom navelsträngen växer fostret. Det öppnar och stänger sina händer, öppnar och stänger sin mun och vrider fötterna.  Detta är allt det kan göra. Ändå utgör moderlivet för fostret en värld av frihet och hela världen. Efter nio månader föds barnet till den samtida fysiska världen, det mänskliga samhället. (Blessed Families and the Ideal Kingdom of Heaven - 1062)

Varför föds människan? Hon föds för kärlekens skull. Av denna orsak bottnar människan i sann föräldrakärlek och växer till i moderlivet som är en famn av föräldrarnas skydd och kärlek. Barn växer till mognad, omfamnade av en föräldrakärlek som ordnar upp alla svårigheter med glädje och utan klagan. När barnet vid omkring tjugo års ålder uppnår mognad, bör det möta sin evige kärlekspartner och bli inympad på den himmelska kärleken, i vilken de båda kan leva helt för den andres skull. Genom att följa denna livets väg bör det nya paret få sina egna söner och döttrar och älska dem. Först när de upplever djupet i Guds kärlek kan Guds kärleks substantiella område fullkomnas av hans objekt. (143-283, 1986.3.20)

Mänskligt liv kan jämföras med fostrets liv i moderlivet. Människor kommer att leva under en tidsrymd av hundra år i moder universums moderliv. Precis som fostret är ovetande om världen utanför moderlivet, är människor som lever sina fysiska liv idag ovetande om den andliga världens realitet som väntar dem efter döden. De kan våga sig på en gissning. De har en svag känsla av att - precis som de inte visste något om människans värld medan de var i moderlivet - en värld efter döden måste finnas. Men oberoende av människors känslor eller övertygelser angående världen bortom döden, så existerar den andliga världen verkligen. Eftersom världen bortom döden inte kan förnimmas med våra fem fysiska sinnen måste vi övervinna det otroliga genom religiös tro. (Blessed Family - 1062)

Människan går igenom tre tidsperioder. Djurriket har också vattenperioden, landperioden och luftperioden. Allting måste gå genom dessa tre tidsperioder eller tidsåldrar.
För att människan ska kunna stå som skapelsens herre och vara kvalificerad att härska över skapelsen, måste hon uppfylla en livsform mera fullständigt än något annat väsen i vattenstadiet och leva i det. Därefter måste hon existera på land och vara det högsta av alla skapade väsen där. Sedan måste luftstadiet finnas. Men människan har inga vingar. Hur kan hon flyga utan vingar? Hon bör kunna flyga högre och längre än någon fågel eller insekt. Vad måste hon göra? Det kan inte ske medan hon är i sin fysiska kropp. Hon kan inte komma långt hur högt hon än hoppar. Men, eftersom människan skall vara skapelsens herre som har herravälde, och eftersom hon står i en ömsesidig position till Gud som är ett andligt väsen, bör hennes verkningsfält vara detsamma som Guds. Människan kan resa snabbare än ljusets 300 000 km per sekund. Det är bara möjligt genom anden. (112-201, 1981.4.12)

Vi lever i denna värld, men det är inte allt. Det finns en andlig värld. Hur är då den plats vi skall gå till och leva på? Det är den eviga andliga världen, fylld med kärlekens luft. Vårt fysiska liv är en tid av förberedelse för livet i den eviga andliga världen. (l40-121, 1986.2.9)

8 Vårt liv på jorden är träning för att vara i takt med den andliga världen

Jag har ett djup av andlig erfarenhet. Den andliga världen är en plats som är innesluten i kärlekens element. På jorden andas vi luft, men i den andliga världen lever människor genom att inandas kärlek. Den kärlek du delar i den andliga världen är inte sekulär mänsklig kärlek utan sann kärlek. (145-267, 1986.5.15)

När du kommer till den andliga världen, kommer du att finna att de som helt har älskat sina föräldrar, sina bröder och systrar, sin make och sina barn - alltså de, som har upplevt djup kärlek i sitt familjeliv - kan njuta av mycket frihet. De kan gå vart de vill utan restriktioner. Däremot kommer de i den andliga världen som inte har erfarenhet av kärlek att vara trångsynta och finna sig själva vara isolerade och ensamma, utan någon som helst frihet. Kärleken mellan föräldrar och barn är ett vertikalt förhållande, kärleken mellan man och hustru är ett horisontalt förhållande, och kärleken bland bröder och systrar är ett förhållande som cirkulerar och omringar. Dessa tre förhållanden skiljer sig från varandra. Först efter att ha upplevt djup kärlek genom dessa tre tydligt ömsesidiga samspel på jorden, kan du därför cirkulera fritt vertikalt, horisontalt och i en cirkel. De, som inte har smakat föräldrakärlek för att deras föräldrar dog tidigt, står i en verkligt tragisk position eftersom de saknar en viktig erfarenhet av kärlek. Likaså blir de som inte har upplevt makars kärleksförhållanden och kärlek i familjen arma människor i den andliga världen, eftersom de saknar en avgörande livserfarenhet. De som inte har bröder och systrar kommer också att vara i en skral position i den andliga världen, eftersom de saknar denna erfarenhet. (Blessed Family - 1062)

Anledningen till att gifta sig är att få djup erfarenhet av föräldrakärlek, makars kärlek och barns kärlek. Vi behöver dessa erfarenheter eftersom den andliga världen är fylld av atmosfären från sådan kärlek. Ni behöver ha en familj för att träna er själva att vara i takt med den andliga världen. De som går till den andliga världen utan dessa erfarenheter av kärlek, kan inte följa rytmen där. De kommer att vara som någon utan näsa, som inte kan andas kärlekens luft. (Blessed Family - 1062)

Du härstammar från din far och mor. Det som är mera fundamentalt är det faktum att du härstammar från Gud genom att ha lånat din mors moderliv. Du finner Sanna Föräldrar genom de universella föräldrarna och genom dina fysiska föräldrar. Dina fysiska föräldrar är temporära, så ögonblicket för din död är en tid av jubel, när du går de sanna föräldrarna tillmötes. De sanna föräldrarnas sanna kärlek är där. Detta är himmelriket i himlen, där atmosfären är sammansatt av kärlek och fylld med föräldrakärlek. Den kärleken är inte för mig själv; det är en kärlek som lyder principens ensidiga lag om tjänande och offer. I enlighet med denna princip skall du älska universum och mänskligheten. Ditt liv på jorden är en träningsplats för utvecklingen av sådan kärlek. (105-108, 1979.9.30)

Hur viktigt är ditt liv på jorden? Du lever det bara en gång. Det är ett kort ögonblick som bara kommer en gång. Jämfört med det eviga livet är jordelivet bara en prick. Det är ett alltför kort ögonblick. I detta ögonblick måste vi sträcka oss utöver våra fysiska liv och göra förberedelser för den andliga världen. (207-99, 1990.11.1)

Källa: Sann Familj porten till Himlen

 

 


 

 

Även Irländske poeten och dramaförfattaren
William Butler Yeats (1865-1939),
upptäckte detta klara mönster i mänsklighetens andliga utveckling.
Han fick nobelpriset i litteratur 1923

  1. Alla senare verk av den irländske poeten W.B. Yeats grundar sig på en anmärkningsvärd sekvens av andliga upplevelser som började en oktober eftermiddag år 1917.

    Yeats och hans brud, sedan 4 dagar, lät tiden passera i lugn och ro när hans hustru, mer eller mindre på skämt sa att hon ville pröva på automatskrift.

    Tekniken som var välkänd på den tiden, innebar helt enkelt att gå in i ett mentalt tillstånd av avslappning, men med öppna sinnen, med en penna och ett papper framför sig.

    Människor som äger denna förmåga kan börja skriva omedvetet. Det de skriver liknar, till sitt innehåll, den kommunikation som sker muntligt genom medier i trans.

    Till deras förvåning så visade sig fru Yeats ha en ovanligt kraftfull andlig naturgåva.

    "Det som skrevs ner var så spännande, ibland så insiktsfullt", skrev Yeats, "så jag övertalade henne att offra en eller två timmar om dagen för den okände författaren."

    Första veckan var så fascinerande att han var beredd att offra resten av sitt liv att foga samman de spridda budskapen.

    Nej sa budbärarna, de hade kommit för att ge honom ett nytt bildspråk för hans poesi.

    Därefter så uppenbarade dom under en följd av år, ett enormt tidsschema som omfattade hela historiens struktur och mening, tolkat som ett komplicerat mönster av 2000-års perioder.

    Jmfr. Principernas förklaring av historiens upprepning i 2000-års perioder ovan!

    Tre år senare, så hade Yeats femtio anteckningsböcker fulla av nedskrivet material.

    Han omarbetade dessa och publicerade det hela i en 300 sidors bok kallad "En Vision".

     

  2. Efter att freden mellan västmakterna och Tyskland undertecknats i Versaillesfördraget den 28 juni 1919,
    så publicerade W.B. Yeats ett poem med titeln "Återkomsten" (1920).

    Jämför med födelsen av Återkomstens Herre 1920.

 

Turning and turning in the widening gyre

The falcon cannot hear the falconer;

Things fall apart; the center cannot hold;

Mere anarchy is loosed upon the world,

The blood-dimmed tide is loosed, and everywhere

The ceremony of innocence is drowned;

The best lack all conviction; the worst

Are full of passionate intensity.

Surely some revelation is at hand;

Surely the Second Coming is at hand;

The Second Coming! Hardly are those words out

When a vast image out of Spiritus Mundi

Troubles my sight: somewhere in the sands of the desert

A shape with lion body and the head of a man,

A gaze blank and pitiless as the sun,

Is moving its slow thighs, while all about it

Reel shadows of the indignant desert birds.

The darkness drops again; but now I know

That twenty centuries of stony sleep

Were vexed to nightmare by a rocking cradle,

And what rough beast, its hour come round at last,

Slouches toward Bethlehem to be born?

%%%

Ref: Nat.Encycl. band XX, sid. 229