Även som Audiofil

KRISTENDOMENS NYA FRAMTID

Mina damer och herrar, jag är mycket glad över att vara här i kväll. Tack så mycket för att ni har kommit. Vi har alla kommit tillsammans här idag i Guds namn, med den magnifika Madison Square Garden som bakgrund.

Mitt tema i kväll är "KRISTENDOMENS NYA FRAMTID".

Men innan jag börjar med mitt egentliga budskap skulle jag vilja säga ytterligare några personliga ord. Jag har inte kommit hit för att upprepa vad ni redan vet eller känner till. Jag har kommit hit för att uppenbara något helt nytt. Jag skulle vilja förmedla en ny uppenbarelse från Gud.

Det finns bara en Gud, en Kristus och en Bibel. Ändå existerar idag i den kristna världen mer än 400 olika samfund, vilka alla läser samma Bibel men med de mest skilda infallsvinklar och med många avvikande tolkningar.

Vad vi är intresserade av idag är inte den mänskliga tolkningen av Bibeln utan Guds avsikt och vad Guds vilja egentligen är. Svaret på detta måste komma från Gud i form av en uppenbarelse.

Jag skulle vilja ge er denna uppenbarelse i kväll. Eftersom budskapet har kommit från Gud och även är av Guds åsikt, så är det naturligt om innehållet skiljer sig från mänsklig förståelse. Därför kan det vara mycket nytt för er. Men vad vi behöver är nya idéer - Guds idéer, därför människan har uttömt alla sina egna idéer. Detta är bakgrunden till mitt tal i kväll.

Vidare skulle jag vilja be var och en av er att öppna ert hjärta och sinne, så att Guds ande kan tala direkt till er.

Igenom hela historien så har kristna; överallt i världen väntat på den stora och yttersta dagen - dagen för Kristi återkomst såsom det förutsägs, i Bibeln. Eftersom detta är ett Guds löfte, kommer återkomsten också helt säkert att äga rum.

Varför kommer Kristus en andra gång? Han kommer för att fullkomna Guds vilja. Men då måste vi fråga: Vad är Guds vilja?"

Gud är evig, oföränderlig och unik och hans vilja är likaledes evig, oföränderlig och unik I början hade Gud en bestämd avsikt, innan han skapade universum och världen, och denna plan var grunden för skapelsens. Och Han började skapa universum och människan för att uppfylla denna plan.

I Bibeln läser vi att efter det att den första mannen och den första kvinnan - Adam och Eva - hade skapats gav Gud dem ett bud. Detta bud lydde: "Men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav skall du döden dö!" (1 Mos. 2:17).

Gud väntade sig att de skulle följa hans bud, och att de genom att lyda skulle uppfylla skapelsens syfte. Emellertid förklarade Gud också mycket tydligt vad som skulle ske om människan visa sig olydig. Han sa: "Den dag då du äter därav skall du döden dö". Resultatet av olydnad var "döden". Som vi vet överträdde Adam och Eva Guds bud och resultatet var syndafallet. Människan led den andliga döden och Guds syfte med skapelsen kunde inte förverkligas.

De gjorde ett felaktigt val och resultatet blev motsatsen till vad Gud ursprungligen hade velat. På grund av deras olydnad hade Gud inget annat val än att kasta ut denna man och kvinna ur Edens lustgård. Edens lustgård är en symbolisk framställning av Guds rike på jorden. Adam och Eva förtjänade inte längre medborgarskap i Guds rike, och följaktligen blev de fördrivna till de gudlösa områdena, till det levande helvetet vilket skapades av dem själva.

Om Adam och Eva hade varit lydiga, skulle de ha upprättat himmelriket på jorden. Hur skulle då detta himmelrike se ut? Adam och Eva hade skapats utan synd med förmåga att bli fullkomliga, något som de skulle ha uppnått om de hade följt Guds lagar. Medan de växte till en fullkomlig man och en fullkomlig kvinna skulle deras förhållande till varandra ha varit såsom mellan broder och syster. Det var meningen att de skulle upprätta en sann tradition av broderskap. Gud skapade en man och en kvinna. Varför?

Efter att de hade uppnått stadiet av fullkomlighet, skulle Gud ha velat sammanföra dem som ett himmelskt par genom det himmelska äktenskapets Välsignelse. Gud ville börja sitt konungarike med Adam, som den första äkta mannen och med Eva som den första äkta makan. Om det hade blivit verklighet, skulle Guds ord "att vara fruktsam" och "att föröka sig" ha gått i uppfyllelse.

Gud skulle då ha gett dem kraft att föröka Guds barn och dessa barn skulle ha varit utan synd och fullkomliga.

Hur skulle de annars ha varit? Synden skulle aldrig ha kunnat tränga in i den mänskliga rasen. Om Adam och Eva hade haft dessa barn, skulle de själva ha blivit den Sanne fadern och den Sanna modern - mänsklighetens Sanna föräldrar. Om Adam och Eva hade grundat denna första på Gud inriktade familj, skulle därigenom en Guds stam, en Guds nation och en Guds värld ha uppkommit. Där Gud allena skulle ha varit härskaren. Fullkomlighet skulle då ha regerat från början och i all evighet. Om allt detta hade uppfyllts i början, skulle vi idag inte ha haft så många raser och språk. Vi skulle då alla ha hört till Adams ras med Adams tradition, och Adams enda språk skulle ha varit universellt kommunikations-
medel. Hela världen skulle faktiskt ha varit en Guds nation. Det är Guds plan, att alla människor skulle födas in i himmelriket på jorden. Vi skulle ha glatt oss åt det himmelska livet på jorden och när vårt fysiska liv var slut skulle vi ha upptagits till Guds andliga himmelrike, där vi skulle ha levat i evighet. Detta var Guds ursprungliga avsikt.

I denna värld existerar ingen satan, inget ont och inget helvete. Gud skapade verkligen inte helvetet för sina egna barn. Ingen fader som är god, skulle så snart hans barn är fött, bygga ett fängelse åt det. Varför behöver Gud ett helvete för sina barn? Bara himlen var Guds ursprungliga vilja. Sedan förlorade emellertid människan genom synden sitt ursprungliga värde och blev till mänskligt avfall. Helvete kan sägas vara "Guds avfallskärl för värdelösa människor", men detta blev nödvändigt först efter, syndafallet.

Låt oss nu se på människans situation i den syndiga världen. I Johannes evangelium 8:44 så kan vi läsa att Jesus sa "ni har djävulen till fader".

Genom syndafallet kom människan under satans falska faderskap. -Människan bytte till en annan fader. Vi förlorade vår Sanne fader - Gud - och förenade oss med den falske fadern - satan. Den förste mannen och den första kvinnan blev satans barn.

Under detta satans falska faderskap, förenade sig Adam och Eva olagligt som ett äkta par utan Guds välsignelse eller tillåtelse. Och när de förökade sig, kom alla barn under den falske faderns herravälde. De föddes alla som syndens barn, inte som Guds barn. Därför uppkom genom förökningen av syndiga barn efter Adam, från en generation till en annan, denna fallna och syndiga värld.

Eftersom vi aldrig hade Gud som centrum, blev denna värld en värld av synd, misstroende, förbrytelser, hat och krig. Och vi, nationerna och samhällena i denna värld kan ömsesidigt förstöra varandra och känner varken kval eller smärta. Detta är helvetets rike på jorden.

Denna världs herre är i verkligheten inte Gud utan satan. Därför heter det i Joh. 12:31 "Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas."

Vi vet att detta universum är skapat av Gud, likaså är människan skapad av Gud, men Gud är inte herre eftersom människan bytte herre. Människan förrådde Gud och förenade sig med en falsk herre, satan. Denne satan är sedan dess mänsklighetens fader.

Den allsmäktige Guden är en kärlekens Gud, en nådefull Gud. Hans hjärta är fyllt av medlidande och sorg över sina barns andliga död. Han vet att ingen människa av sig själv kan bryta kedjorna och befria sig från synden. Han vet, att det bara finns en makt, som kan göra det möjligt att föra människorna till frälsning - Gud själv. Och Gud är i sin nåd fast besluten att rädda denna värld. Men vad är frälsning? Frälsning innebär återupprättelse. Vad gör en läkare för att hjälpa sina patienter? Han hjälper patienten till normal hälsa, det är bot. Vad skulle ni göra för att rädda en drunknande person? Ni skulle, hjälpa honom, dra honom upp ur vattnet, och återställa honom i det att ni bär honom upp på torra land. Det är räddning.

På samma sätt är Guds frälsning för människan.

Människan skall helt enkelt tillbaka till sitt ursprungliga goda tillstånd från ett onormalt avvikande tillstånd. Därför kan vi säga att frälsning är detsamma som återupprättelse. Gud arbetar på att återupprätta helvetets rike till Guds himmelska rike. Gud visar mycket tydligt sin avsikt i Bibeln:

"Vad jag har talat, det låter jag ock inträffa, vad jag har bestämt, det sätter jag ock i verket. (Jes. 46:11)

Gud sa inte han kan göra det, Han säger: "jag gör det!". Detta visar helt tydligt hans fasta vilja att återupprätta människan och världen till deras ursprungliga tillstånd. Hur? Genom Messias. För att återupprätta mänskligheten, sände Gud sin ende Son - Jesus Kristus som denna världens Frälsare.

Därför var hans första ord: "Omvänd er. Himmelriket är nära" (Matt. 4:17). Vid tiden för Jesu Kristi ankomst var människorna faktiskt på tröskeln till himmelriket.

Vi måste emellertid veta att innan Gud kunde sända sin son Jesus Kristus, så måste han förbereda vägen för honom, steg för steg, från enskild person till nation. Trons grundval måste läggas, på vilket fundament Messias ankomst blev möjlig. Trots allt vet vi att denna värld är en satanisk värld. Om Messias skulle ha kommit utan en förberedande grundval skulle den sataniska världen genast ha dödat honom. Av denna anledning arbetade Gud mycket noggrant och målmedvetet på att grunda en nation och ett herravälde, som skulle stå under hans beskydd. Den utvalda nationen Israel var resultatet av förberedelserna för Messias.

Gud utvalde nationen Israel till Messias ankomstort. På grundval av israeliternas tro kunde Gud sända sin yttersta förkämpe, Messias.

Det finns ytterligare en historisk gåta vilken ännu inte är löst. Under c:a 4000 år innan Jesus kom, hade Gud, som jag redan sagt, förberett det utvalda israelitiska folket. Genom sina profeter gjorde Gud gång på gång sitt utvalda folk uppmärksamt på att vara förberedda på Messias ankomst. Gud arbetade på att bygga upp förväntan och det fanns faktiskt en stor längtan efter Messias i Israel.

Och då, i den väl förberedda stunden uppfyllde Gud sitt löfte och sände sin Son Jesus Kristus till sitt folk.

Och vad hände? Historien visar det tydligt. Människorna kände inte igen honom. De förkastade honom, gjorde uppror emot honom och korsfäste till slut honom. Varför? De kristna kyrkorna säger: "Svaret är enkelt. Gud sände Jesus Kristus för att dö på korset. Korsfästelsen var från början Guds förutbestämda vilja." Men då vill jag fråga samma kristna: "Vad skulle ni göra, om Jesus Kristus kom tillbaka till er idag?" Alla kristna skulle utan tvivel svara: "Vi skulle ta emot honom! Hälsa honom välkommen! Förena oss med honom! Följa honom!" Låt mig vidare fråga: "Kommer ni att korsfästa Kristus när han uppenbarar sig?"

Ert svar måste bli: "Nej!" Om det är så idag, hur var det då med det utvalda folket för 2000 år sedan? Om de kände igen Jesus på samma sätt som de kristna av idag skulle göra - skulle då israeliterna ha korsfäst honom? Nej! Det var ett misstag. Det var i okunnighet som de korsfäste Jesus!

Det var Guds vilja att hans utvalda folk skulle acceptera Messias. Men istället korsfäste de honom. De kristna sköt senare ansvaret ifrån sig i det att de sa att det hade varit Guds vilja. Löjligt! Detta är inte förenligt med vår logik. Något måste ha misslyckats fruktansvärt. Vad var det?

Människorna visste inte vem Jesus från Nasaret var. De kände honom inte som Guds Son. Om dom hade vetat säkert att Jesus var Messias skulle Jesus aldrig ha korsfästs.

"Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom." (Joh. 1:11)

Låt oss också höra Paulus vittnesbörd: "Den kände ingen av denna världens makter till - om de hade känt till den, så hade de inte ha korsfäst härlighetens herre." (1. Kor. 2:8)

Om de bara hade vetat, vem han var, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre. Detta var felet. Det var okunnighet och blindhet som dödade Jesus Kristus.

De kristna har inte förstått sanningen om det som verkligen hände på Jesu tid. Om det hade varit Guds enda plan och syfte att sända sin son till världen för att låta honom naglas på korset, varför hade då Gud avsatt så lång tid till att förbereda det utvalda israelitiska folket? Det skulle ju ha varit mycket lättare för Gud att sända sin son till de otrogna eller till och med till vildarna. De skulle säkert ha dödat honom mycket snabbare och frälsningen skulle ha skett tidigare. Inget utvalt folk, inget Israel skulle ha varit nödvändigt för att mörda Messias.

I Gamla Testamentet upprepar Gud ofta sitt löfte att Israel skulle bli förhärligat genom Messias ankomst. Men vad hände med det utvalda folket? De blev straffade och fick lida otroligt. Deras nation förstördes och människorna spreds över hela världen - och detta därför att de inte levde efter Guds vilja. De förkastade Messias fastän det var Guds vilja att de skulle ta emot honom.

Helt naturligt ställer man sig frågan, varför visste inte israeliterna vem Jesus var. Ni får tro mig eller inte, men den första anledningen till att israeliterna inte kände igen Jesus var Gamla Testamentet. Detta kan kanske vara mycket överraskande för er, men det utvalda israelitiska folket tolkade Gamla Testamentet bokstavligt. De visste inte att Bibeln är skriven i symboler, utan de trodde ord för ord, bokstav för bokstav. Med andra ord, de blev slavar under Gamla Testamentets bokstav. Låt mig ge ett exempel. Malakis bok har en liknande betydelse och funktion som Uppenbarelseboken i Nya Testamentet. Den visar tydligt en tidsplan och ger en sista minuten beskrivning över hur Messias skall komma. I Malaki 4:5-6 hittar ni dessa ord:

"Se, jag skall sända till eder profeten Elia, förrän Herrens stora och fruktansvärda dag kommer. Och han skall vända fädernas hjärtan till barnen, och barnens hjärtan till deras fäder, för att jag icke, när jag kommer, skall slå landet med tillspillogivning."

Vem var Elia? Han var en stor profet i Israel som levde ungefär 900 år före Jesus Kristus och som enligt Gamla Testamentet for upp till himlen i en vagn dragen av brinnande hästar.

Följaktligen trodde nu israeliterna att Elia bokstavligen skulle komma tillbaka i sin vagn från den blå himlen och proklamera Guds son. Detta väntade människorna på.

Men kom Elia från himlen?

Problemet var att Elia inte kom tillbaka i samma form som han förväntades göra. Israeliterna hörde aldrig något om Elias mirakulösa återkomst. En dag hörde de emellertid en stor nyhet. En ung man från Nasaret utropades som Guds son, Messias. Detta var verkligen en otrolig nyhet, Och vad blev många människors omedelbara reaktion? "Omöjligt!" sa de. "Hur skulle Jesus från Nasaret kunna vara Guds son. Vi har ju inte hört någonting om Elia." Ingen Elia, ingen Messias. Malakis profetia om Elias återkomst var verkligen ett hinder för Jesu framgångsrika andliga verk.

När Jesu lärjungar gick ut i hela landet Israel och förkunnade evangelium och utropade Jesus som Guds son, tillbakavisa människorna deras ord och frågade: "Om er mästare är Messias, var är då Elia? Skriften säger att Elia måste först."

Jesu lärjungar var inte väl förberedda på svaret på den frågan. I själva verket kunde de inte hämta kunskap ur Gamla Testamentets skrifter, ty de var enkla fiskare från Galiléen, publikaner och skökor.

Så de förlägna lärjungarna beslöt en dag att gå till Jesus och fråga om råd i denna sak. I Matt. 17-10 står: "Lärjungarna frågade honom: "Vad menar då de skriftlärde med att Elia först måste komma? Han svarade: Visst skall Elia komma och återställa allt..." Detta var verkligen en chock för lärjungarna. Och därav förstod de i enlighet med Bibeln att Jesus talade till dem om Johannes döparen. Var Johannes döparen Elia? Ja, Jesus sa det. De utvalda Israeliterna var emellertid inte övertygade. De sa: "Omöjligt!"

Låt oss försöka överföra händelserna till vår egen tid. Johannes döparen var för 2000 år sedan en stor profet, med högt anseende. Han var en Guds man - precis, som Billy Graham idag är en stor kristen ledare.

Låt oss anta att en obekant ung man plötsligt uppträder och inför hela världen. ger sig ut för att vara Guds son. Som kännare av skrifterna skulle ni fråga: "Om du är Guds son, var är då den utlovade Elia?" Om då denne man skulle säga: "Vet ni inte att Billy Graham är Elia?" Vad skulle er reaktion då bli? Ni skulle utan tvivel säga: Omöjligt! Hur kan Billy Graham vara Elia ? Han kom inte från himlen. Vi vet alla att han kom frän North Carolina!

Ni skulle inte kunna acceptera detta, eller hur ? Med precis samma otro hade vår Herre Jesus Kristus att kämpa. Människorna kunde inte acceptera att Johannes döparen var Elia, bara därför att de inte hade sett honom komma från himlen. De utvalda människorna för 2000 år sedan trodde envist, att profetian om Elias återkomst bokstavligen måste gå i uppfyllelse, att han måste komma från himlen. De var offer för Gamla Testamentets bokstav.

Jesus Kristus fortsatte emellertid trots den föraktfulla allmänna opinionen att predika i hela Israel med makt och myndighet. Människorna kunde inte lättvindigt avvisa en sådan man. De ville själva skaffa sig klarhet i vem han var. Därför beslöt de att fråga Johannes döparen personligen och ställde en gång för alla sina frågor direkt till honom. Vi kan läsa detta i Joh. 1:19-21: "Och detta var Johannes vittnesbörd när judarna i Jerusalem sände präster och leviter för att fråga honom: Vem är du? Han bekände och förnekade inte, han bekände: 'Jag är inte Messias'. De frågade: Vad är du då? Är du Elia? Han svarade: "Nej, det är jag inte." Han förnekade till och med titeln profet. Jesus betraktade honom som en Guds profet men han sa: "Jag är inte någon profet." Varför? Han betänkte situationen och visste att Jesus Kristus behandlades som en utslagen av sitt eget samhälle. Jesus tycktes vara en förlorare och Johannes beslöt sig för att inte följa honom. Han höll det för bäst att förneka allt.

Då Johannes döparen gjorde detta drev han därigenom Jesus in i ett hörn och denne kom att betraktas som en stor bedragare utan något som helst försvar. Efter det att Johannes förnekade honom fick Jesus inget ytterligare stöd på denna punkt.

Varför blev då Jesus korsfäst?

För det första blev han ett offer för Gamla Testamentets bokstavliga tolkning. För det andra blev Jesus utstött och slutligen korsfäst eftersom Johannes döparen misslyckades i sin mission.

I Mat. 11:1-3 kan vi läsa att Johannes döparen, medan han i fängelset väntade på sin halshuggning, sände två av sina egna lärjungar till Jesus för att fråga honom: "Är du den som skall komma, eller skall vi vänta någon annan ?"

Är detta en fråga från en människa som tror på Jesus som Guds son? Johannes döparen hade tidigare vid Jordan avlagt vittnesbörd för Jesus: "Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde." (Joh. 1-34)

Precis samma person ställde nu med samma tunga denna fråga till Jesus "Är du verkligen Messias eller skall vi gå och vänta på någon annan?" Hur deprimerande måste inte denna fråga ha varit för Jesus! Vilken klentrogen människa Johannes var!

Johannes döparens mission var ytterst viktig för uppfyllandet av Messias mission. Gud sände Johannes "för att jämna vägen för Herren och ge honom ett förberett folk." Detta var det ansvar Johannes hade i egenskap av Kristi förelöpare.

Jesus var särskilt beroende av den framgång Johannes döparen skulle få inom sin mission. När då just Johannes döparen kom till Jesus och frågade: "Är du verkligen Messias ?" var detta långt mer smärtsamt för Jesus än om Johannes hade stuckit ihjäl honom med en kniv. Kan ni föreställa er hur Jesus kände det? Hans hjärta hade brustit och vrede kom över honom. Jesus vägrade att svara "ja" eller "nej" på denna omöjliga fråga. Istället sa han: "Salig är den som inte kommer på fall för min skull." (Matt. 11:6)

Detta var Jesu tröst till Johannes när han såg dennes oerhörda svek. I själva verket sa Jesus: "Stackars Johannes, du misslyckandets människa. Du tror inte längre på mig. Du ställer dig emot Guds son. Jag tycker synd om dig, Johannes." Därför säger Jesus i Matt. 11:11: "Sannerligen , ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen, men den minste i himmelriket är större än han." Johannes hade fallit till den punkt då till och med den minste i himmelriket var större än han.

Betydelsen av denna Jesu utsaga var tidigare oklar.

De kristna har inte förstått den sanna betydelsen eftersom de inte kände till att Johannes döparen hade svikit i sin mission. I kväll kan vi få veta den sanna betydelsen.

Johannes döparen var, på grund av sin mission att avlägga vittnesbörd för Guds son, den störste av dem av kvinnor födda. Alla profeter under det förgångna hade haft samma mission. Profeterna som kom före Johannes hade emellertid avlagt vittnesbörd för Messias, varvid en lång tidsrymd låg mellan dem och Herren. Johannes föddes som en samtida till Jesus Kristus och hade privilegiet att avlägga vittnesbörd inför den levande Kristus när denne uppenbarade sig.

Vad beträffar sin mission hade Johannes döparen en större och ärorikare uppgift än alla andra profeter. Därför betecknade Jesus honom som den störste av kvinnor födda. I uppfyllandet av sin mission var Johannes emellertid den minste, han var den mest misslyckade av alla. Alla profeter som hade levat före honom var i himmelriket i den andliga världen. De visste vem Jesus Kristus var. Men Johannes visste inte. Han tvivlade. Han blev skeptisk och slutligen blind för Jesu identitet. Slutligen svek han till och med att upprätthålla sitt eget vittnesbörd om Guds son. Han blev en svekets man och därför den minste av alla i himmelriket.

Johannes döparen blev slutligen halshuggen. Han hade kunnat bli en ärorik martyr, om han hade blivit halshuggen på grund av genomförandet av sin tilldelta mission, att avlägga vittnesbörd och förkunna inför hela världen, att Jesus Kristus var Guds son. Men han blev halshuggen emedan han blev invecklad i kung Herodes personliga kärleksskandal. Denna angelägenhet hade ingenting med hans mission att göra. Hans enda ansvar var att följa Guds son. Johannes lämnade emellertid denna mission och led en meningslös, ja till och med skamlig död. Hur smärtsam denna sanning än må vara, så måste den sägas!

Vad skulle ha hänt om Johannes döparen hade varit en man av stor tro? Han skulle i alla fall ha blivit Jesu Kristi, Guds sons huvudlärjunge. Om Jesus hade blivit kung skulle Johannes döparen ha blivit statsminister. Denna position hade Gud bestämt för Johannes.

I så fall skulle sedan de tolv apostlarna, de 70 lärjungarna och de 120, som Jesus utvalde, alla ha kommit ur leden av Johannes egna efterföljare. Johannes skulle ha fungerat som en medlare för att skapa enhet och harmoni mellan det utvalda israelitiska folket och Guds son. Vem skulle under sådana omständigheter ha vågat korsfästa Jesus ? Ingen! Korsfästelsen skulle aldrig ha ägt rum.

Ni kanske frågar: "Pastor Moon, med vilken auktoritet talar ni? Vad gör er så säker?"

Jag har rätt att säga sådana saker. Gud gav mig sanningen. Jag mötte Jesus och Jesus själv visade mig sanningen; jag träffade också Johannes döparen i den andliga världen. Han själv bar vittnesbörd om sanningen i denna utsaga.

När jag efter dessa utomordentliga andliga upplevelser vände tillbaka till denna världs realitet, fick samma Bibel, som jag tidigare hade läst, en helt ny betydelse. Även om ni nu inte kan acceptera denna utsaga som sanning, måste ni åtminstone uppskjuta bedömningen.

En dag kommer vi alla att känna sanningen. Kanske kommer vi att ha dött innan dess. Var och en av oss kommer att gå in i den andliga världen, där sanningen strålar som solljus. Ingen kan där fly ifrån den. Den dagen kommer vi alla att se hela sanningen. Välsignad är emellertid den människa som är ödmjuk nog att acceptera sanningen under sitt liv här på jorden. Hennes kunskap om sanningen och om Gud här på jorden kommer att bestämma hennes eviga liv.

Det finns ännu en viktig tredje orsak till att Jesus inte accepterades som Messias. För 2000 år sedan väntade de utvalda israeliterna i enlighet med Daniels profetia, Guds Sons ankomst på himlens skyar.

"Sedan fick jag, i min syn om natten, se hur en som liknade en människoson kom med himlens skyar; och han nalkades den gamle och fördes fram inför honom. (Dan. 7:13)

Jesus Kristus uppenbarade sig emellertid inte på ett så underbart sätt på himlens skyar. Han föddes av Maria, Josefs hustru. Människorna sa: "Hur skulle denne Jesus kunna vara Guds son? Han är inte mer än en människa som ni och jag." Detta var ytterligare en avgörande orsak till att de utvalda människorna stötte bort Jesus. Daniels profetia förorsakade Jesu mission stora svårigheter. Vi kan läsa detta i Nya Testamentet, i 2 Joh. 7, där aposteln Johannes varnar: "Ty många bedragare har gått ut i världen, sådana som inte vill erkänna att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt. Där har ni bedragaren, Antikrist. "

Detta sa Johannes för 2000 år sedan till de otrogna, som redan förkastade Jesus, bara därför att han var en man i köttet. De accepterade inte Jesus, eftersom de väntade på någon övernaturlig, som skulle komma på skyarna. Johannes fördömer dessa människor på hårdaste sätt när han säger: "Där har ni bedragaren, Antikrist."

Denna historiska sanning har varit gömd för den kristna världen. Idag kommer för första gången alla omständigheter angående Jesu verk fram i ljuset.

Varför uppenbaras denna sanning just nu vid denna speciella tidpunkt? Eftersom tiden för Kristi återkomst är mycket nära. Och Gud vill inte att de kristna ska göra samma fel som israeliterna.

Bara genom uppenbarandet av den fullkomliga sanningen, genom vår himmelske Fader, kan alla kristna bli ett. Ja, sanningen skall förena oss. När vi känner sanningen, kommer den att göra oss fria från vår felaktiga tro och från splittringen. Guds sanning har nu uppenbarats.

Korsfästelsen var inte alls Guds sons ursprungliga mission, utan den utgjorde ett alternativ till hans avsedda väg. Korsfästelsen var en sekundär mission. Den bestämdes på Förklaringsberget.

I Lukas 9:30-31, står det:

"Och två män samtalade med honom. Det var Moses och Elia som visade sig i härlighet, och de talade om hans uttåg ur världen som han skulle fullborda i Jerusalem."

När Petrus, Jesu främste lärjunge hörde från Jesus att han skulle lida och bli korsfäst i Jerusalem, gjorde Petrus häftiga invändningar som vi kan läsa i Matt. 16:22:

"Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: Må Gud bevara dig Herre. Något sådant skall aldrig hända dig."

Jesus tillrättavisade honom och sade:

"Håll dig på din plats satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors." (Matt. 16:23)

De kristna anför ofta detta bibelställe som bevis för att Jesus kom för att dö på korset. Många säger: "Se, vad Jesus sa. Han sa att han kom för att dö. Därför tillrättavisade han Petrus och kallade honom satan, eftersom Petrus ville hindra Jesus från att gå till korset."

Idag saknas emellertid en viktig punkt i denna uttolkning. Jesus tillrättavisa Petrus efter det att han visste, att Gud hade ändrat sin plan och följaktligen ändrades hans mission. När israeliterna vände sig bort ifrån Jesus, visste Gud, att Jesus inte kunde fortsätta sin ursprungliga mission, dvs. upprättandet av himmelriket på jorden, eftersom deras samarbete var nödvändigt för detta.

På detta stadium av hans mission bad Gud Jesus att åtminstone uppfylla det begränsa syftet, nämligen andlig frälsning. Jesus förberedde sig därför på detta sekundära mål. Och den stackars Petrus visste ingenting om denna ändring av Jesu mission. Jesus kallade Petrus "satan" eftersom Petrus tröstande ord i denna situation inte alls var i enlighet med Guds välja. Petrus talade i okunnighet och blindhet. Jesus kunde emellertid inte tillåta sig att misslyckas i denna sekundära mission, ty då skulle hans uppträdande ha varit helt förgäves.

Låt oss nu tänka oss vad som skulle ha skett om Jesus hade accepterats av det israelitiska folket. Säkert skulle han då ha blivit kung i denna nation. Som kung av Israel skulle han ha förenat sina lärjungar med alla Abrahams ättlingar, inklusive Jakobs tolv stammar och alla arabiska stammar. Alla skulle ha blivit till en familj, Guds Sons familj.

Jesus Kristus skulle ha upprättat ett himmelskt herravälde med den utvalda nationen Israel som medelpunkt. Upprättandet av Guds rike skulle ha proklamerats under hans livstid. En oövervinnelig nation, i vilken Guds herravälde skulle ha varit en verklighet, skulle ha kunnat uppstå. Denna unika nation under Gud. som redan den förste Adam skulle ha kunnat upprätta, skulle slutligen ha uppstått under den siste Adam, dvs. med Jesus Kristus som kung. Till och med det romerska riket skulle ha underkastat sig Guds konungarike.

Detta står i Jesajas profetia 9:7:

"Så skall herradömet varda stort och friden utan ände över Davids tron och över hans rike; så skall det befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid.

Herren Sebaots nitälskan skall göra detta."

Till och med efter hans död marscherade Jesu lärjungar till Rom, barfota, lidande och blödande. Inom 100 år föll emellertid det Romerska riket samman inför denna barfota armé. Om Jesus inte hade blivit korsfäst utan blivit levande befälhavare för denna heliga armé, skulle hela det Romerska riket redan under hans livstid ha kunnat komma under Guds herravälde.

Vid den tiden var det Romerska riket världens medelpunkt. Guds plan med frälsningen var återupprättandet av hela världen. Gud förberedde Rom att bli alla nationers medelpunkt, så att det lätt skulle ha kunnat utbredas över hela världen, efter det att Guds konungarike hade nått Rom. Jesu Kristi evangelium skulle ha blivit förkunnat i hela världen under hans livstid på grund av Roms makt och inflytande. Himmelriket på jorden skulle då ha grundats av honom själv. Israels nation skulle ha bildat detta konungarikes ärorika centrum.

Varken kristendomen eller den romerska katolicismen, varken presbyterianismen, metodismen eller Kristi kyrka skulle då ha varit nödvändiga. Man behöver inte heller något fortskaffningsmedel när man redan är vid målet. I enlighet med detta skulle vi ha varit himmelrikets medborgare. Det skulle inte ha funnits någon blodsutgjutelse i kristendomens historia - inga martyrer och det skulle inte ha funnits några kors på våra kyrktorn.

Det skulle inte ha funnits någon anledning till Kristi återkomst eftersom Messias mission redan skulle ha varit uppfylld.

Den sorgliga verkligheten är emellertid den att Jesus möttes av motstånd. Utan Adam och Evas lydnad kunde Gud inte uppfylla sitt ideal i Edens lustgård, och Jesus kunde inte upprätta sitt konungarike på jorden utan det utvalda folkets samarbete.

Därför inriktade sig Jesus på sin sekundära mission, den andliga frälsningen. Gud tillät att hans son offrades eftersom detta blev nödvändigt på grund av det utvalda israelitiska folkets synd och blindhet. Detta är betydelsen av korsfästelsen. Gud tillät att Jesus dog på korset som en lösen betald till satan. Gud kunde i utbyte göra anspråk på människornas själar efter Jesu uppståndelse. Däremot kunde han inte ge kroppen frälsning. Därför ligger Guds seger inte i korset utan i uppståndelsen, vilken ger den frälsning, som kristendomen erbjuder. Med Jesus korsfästes också kristendomen. I Herrens svåra stund förblev ingen människa honom trogen. Alla förrådde honom, till och med Petrus förnekade honom.

Med uppståndelsen återuppstod också kristendomen. Under 40 dagar sammanfogade Jesus de splittrade delarna av kristendomen. Detta var början till den kristendom som finns idag.

Ja, vår frälsning hänför sig till den segerrika uppståndelsen. Detta är Kristi seger, vilken satans makt inte kan påverka. Jesu Kristi kropp framfördes som ett offer och som löspenning och i och med att han utgav sin kropp utgav han också samtidigt mänsklighetens kropp. Därför är vår frälsning begränsad. Den är bara av andlig natur emedan den fysiska frälsningen inte kunde uppnås för 2000 år sedan. Vår värld lider fortfarande under satans makt, eftersom synden ännu härskar i världen genom vår kropp. I Rom. 7:24-25 utropar den helige Paulus ångestfyll : "Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? - Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag, sådan jag är i mig själv, visserligen med min håg Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.

Den helige Paulus levde helt inriktad på Herren. Trots detta bekände han att han bara kunde tjäna Gud med anden och att han måste tjäna syndens lag med köttet. Hans kropp, måste fortfarande frälsas; han våndades fortfarande i synden.

När vi accepterar Kristus har vi fått andlig frälsning, men vår kropp tjänar syndens lag under satans herravälde, tills Kristus kommer tillbaka och befriar oss från syndens bojor. Återkomstens Herre är den ende som kan ge fullkomlig frälsning, andlig och fysisk.

Kristendomen har idag bara makt att ge andlig befrielse. I motsats till Israel förfogar kristendomen inte över en fysisk grundval. Därför utsträcker sig Guds herravälde genom kristendomen bara över ett andligt konungarike.

Mänsklighetens stora hopp är därför Messias återkomst! Det är Amerikas och hela världens hopp. Amerika - denna enastående kristna nation måste nu vakna upp och förbereda sig för den dag då Messias kommer tillbaka. Den amerikanska kristenheten står idag andligt i samma position som Israel stod för 2000 år sedan. Amerika skall vara platsen för Messias ankomst i det tjugonde århundradet. Gud vill utbreda sitt ord över hela världen. För att kunna göra detta måste emellertid hans ord först utbredas över Amerika.

Amerikas mission är parallell med det Romerska rikets för 2000 år sedan. Såsom Rom på den tiden var världens medelpunkt, är Amerika vår tids världscentrum. Jesus satte sitt hopp till Rom. Och när Kristus kommer åter skall hans ögon vända sig mot Amerika.

I vår moderna tid kan vi inte längre tro utan logik. Gud är sanningen och sanningen är logisk. Det kan inte finnas någon fullkomlighet, i okunnighet.

Enbart kristna böner kunde inte föra Neil Armstrong till månen, utan det behövdes exakt vetenskaplig sanning. Jag bedrev själv en gång vetenskapliga studier och jag vet därför att Gud också är en vetenskapens Gud. Följaktligen måste hans budskap till människorna i det tjugonde århundradet vara vetenskapligt, logiskt och övertygande.

Låt mig nu komma till kärnan av detta tal, och därvid ge en förklaring över hur Kristi återkomst kommer att uppfyllas.

I Bibeln läser vi i Matteus evangelium 24:30: "...och man skall få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet.

Och i Uppenbarelseboken 1:7 heter det:

"Se han kommer med molnen..."

Men på ett annat ställe, i Tess. 5:2 heter det:

"för ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten." Dessa två profetior står på något sätt i konflikt med varandra. Om han kommer som en tjuv, kan han inte samtidigt uppenbara sig på himlens moln. Ska vi nu tro på den ena profetian och förkasta den andra?

Det utvalda folket Israel visste inte för 2000 år sedan att Guds budskap var skrivit i symboler. De tolkade Guds ord bokstavligt och gjorde sig därmed skyldiga till ett allvarligt fel. Vi kristna av idag måste vara mycket uppmärksamma på att inte begå samma fel. Vi måste läsa Bibeln med Guds sinne och förstå den sanna betydelsen av symboler och liknelser. För 2000 år sedan väntade var och en på att få se Elia komma på himlen. Men han kom inte på det sättet. De väntade också att Messias skulle komma på himlens skyar. Men han kom inte till dem på detta sätt. Idag väntar de kristna på Herrens återkomst på himlens moln.

Men har de någon garanti för att ett sådant antagande denna gång inte åter kommer att göra dem besvikna?

Låt oss alla vara ödmjuka och andligt öppna att acceptera båda möjligheterna, hans ankomst på himlens moln och hans framträdande som en tjuv om natten. Om ni bara inriktar er förväntan på en ankomst på himlens moln och detta sedan aldrig uppfylls, om Herren nämligen kommen tillbaka i köttet, är det mycket möjligt att ni begår samma fel som de troende judarna för 2000 år sedan!

Om ni emellertid är ödmjuka och kan acceptera Herren som en människoson i köttet, vilket är det enda sätt på vilket han skulle kunna komma som en tjuv, så har ni ingenting att förlora. Ni kan vara säkra på att möta Herren oberoende vilken väg han skulle komma.

Om ni ändå skulle missa att se Herren, kan det bara ske om han kommer som en tjuv. Skulle han uppenbara sig på molnen är det inga problem, då kommer var och en att se honom och televisionen skulle övertyga oss om det.

Dock måste jag säga er att Gud inte bokstavligen kommer att sända sin son på himlens moln. Ni kommer att bli mycket besvikna om ni ständigt blickar upp mot himlen och väntar Herrens ankomst där. Han skall komma men åter igen som en fysisk människa. Detta är Guds uppenbarelse.

Låt mig styrka detta genom att läsa betygande profetior i Bibeln.

I Lukas 17:20 läser vi: "Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han: Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon."

Alla skulle kunna se molnen på himlen, men Jesu sa att man inte skulle kunna förnimma Guds rike med ögonen. Såg de troende judarna när Messias kom? Nej! De kände inte igen honom, ty han kom som en människoson i köttet.

Låt oss härnäst läsa en högst märkvärdig utsaga av Jesus Kristus! Många människor frågar sig om det verkligen står så skrivet i Bibeln. I Lukas 17:25 så kan vi se att Jesus sa : "Men först måste han lida mycket och förkastas av detta släkte." Om Herren kommer på himlens moln med makt och stor härlighet, vid änglarnas trumpeter, vem skulle då våga smäda och förakta honom och tillfoga honom stort lidande?

Skulle ni göra det? Detta är Jesu ord. Han skulle lida mycket och bli mycket föraktad eftersom han kom till oss som en människoson i köttet. Under den första tiden kommer människorna att ha mycket svårt att känna igen honom som Kristus.

Alla kristna kyrkor och alla fromma kristna väntar på ankomsten på himlens moln. De skådar alla uppåt och väntar på hans uppenbarelse där. Men vad händer om dessa förväntningar inte går i uppfyllelse och Herren uppenbarar sig som en människoson i köttet på samma sätt som Jesus kom till världen första gången?

Först kommer människorna att förakta honom och tillfoga honom lidande. Till att börja med kommer Kristus inte att accepteras. Många kommer att kasta stenar på honom, många kommer att kalla honom hädare, och kättare och anklaga honom för att vara besatt av onda andar. Det är precis samma anklagelser som riktades mot Jesus för 2000 år sedan. Men vad som också kommer att hända, är att Jesus inte kommer för att än en gång bli korsfäst. Han kommer som härlighetens Herre.

Han skall gå fram för att upprätta Guds rike, i det att han dömer denna värld och skiljer det goda från det onda. Han skall förinta det onda och bringa Guds godhet, vilken skall ta överhanden i hela världen. I Lukas 17:26-27 läser vi:

"Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar. Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och gjorde slut på dem alla."

Detta är beskrivningen av Människosonens dag och det kommer att ske så när Herren kommer tillbaka som en Människoson i köttet. Som en fysisk människa skall den kommande Jesus förkunna himmelriket på jorden. Men ingen kommer att lyssna på honom. Vissa människor kommer faktiskt att skratta åt honom, förlöjliga och förakta honom och de kommer att göra honom mycket illa.

Under denna tid kommer världen att fortsätta på samma köttsliga sätt, människorna kommer att äta, dricka, gifta sig - ända fram till den dag, då Herren tar plats på domens tron. När världen erkänner honom som domens Herre kommer det att vara för sent! Arken har då stängts och domen är nära.

Nu skulle jag vilja att ni lyssnade till det ställe där Jesus sa:

"Jag säger er: han skall snart nog låta dem få sin rätt. Men Människosonen, skall han finna någon tro här på jorden när han kommer?" (Luk. 18:8)

Jesus ställer här frågan om det skall finnas tro kvar på jorden när Kristus kommer tillbaka.

Varför? Historien kan upprepa sig.

För 2000 år sedan fanns en oerhört stark tro i Israel. De bad i synagogorna morgon, middag och kväll. De läste regelbundet skrifterna, skrev av dem på sina mantlar och upprepade dem varje dag. De levde helt efter de tio budorden och alla lagarna, gav tionde till templet och fastade och fastade. Allt detta hjälpte inte människorna, ty när Guds Son uppenbarade sig, lyckades de inte känna igen honom och förde honom till korset. Kunde Jesus då finna tro hos människorna? Ur Jesu Kristi synvinkel fanns det absolut ingen tro på jorden. Därför står det, att det skulle kunna hända, att han inte finner någon tro, när han kommer tillbaka som människa. Miljoner kristna och tusentals kyrkor kommer kanske aldrig att se Guds Son komma, eftersom han kommer att uppträda i egenskap av människa. Låt oss även läsa Matt. 7:22-23:

"På den dagen skall många säga till mig: Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner och gjort många underverk i ditt namn? Då skall jag säga dem som det är: Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!"

Vad ont har de gjort?

Under hela historien har många stora synder begåtts i Guds namn. Det var präster och äldste som konspirerade för att döda livets upphovsman och källa, och de gjorde det i Guds namn.

När Kristus kommer tillbaka kommer han först att bli bemött på samma sätt som för 2000 år sedan. Men denna gång kommer han emellertid inte för att korsfästas. Nu skall Guds makt starkt befästas. Den återkomne Kristus kommer i själva verket att bestiga domens tron och då skall döma världen i egenskap av domens herre. Varje öga kommer att se honom sitta på sin tron.

Det kommer att stå otvetydigt klart vem han är. Och de som tidigare har anklagat och förnekat honom kommer att ångra sig och sörja när de inser det onda de gjort honom. Men det kommer att vara för sent. Herren kommer att säga till dem: " Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!"

Herren kommer och han kommer i egenskap av människa. Men han kommer samtidigt med Guds makt och glans för att döma världen. Bara de saktmodiga och de ödmjuka kommer att bli välsignade, de arroganta får gå till den eviga elden.

Den förste Adam och den första Eva:

Som vi vet, hade Gud redan från början planerat sitt kungarike på jorden med den förste Adam och den första Eva. Om de verkligen hade varit lydiga emot Gud, skulle de ha kunnat uppnå fullkomlighet. Gud skulle sedan ha välsignat dem i det himmelska äktenskapet och de skulle så ha grundat den första på Guds vilja helt inriktade familjen. Denna familj skulle ha blivit grundstenen för Guds jordiska himmelrike. Adam och Eva skulle i detta fall ha blivit hela mänsklighetens sanne fader och sanna moder. "Edens lustgård" är ett symboliskt uttryck för kungariket. Dessutom skulle denna värld för Gud ha blivit en värld av glädje.

Denna slutgiltiga höjdpunkt förutsägs i Uppenbarelseboken som Lammets Bröllop. Återkomstens Herre är Lammet dvs. den fullkomliga Adam. Han kommer som en fullkomlig Adam och skall återupprätta en fullkomlig Eva. Därefter kommer båda att upphöjas och bli mänsklighetens första Sanna föräldrar.

Slutligen kommer Guds glädje att bli fullkomlig.

Den andre Adam och den andra Eva: Den förste Adam och den förste Eva föll, men Guds ideal har alltid förblivit detsamma. Gud var fast besluten att förverkliga det ursprungliga Kungariket och upprätta en glädjens värld. Och sedan beslöt Gud 4000 år senare i den bibliska historien att bygga sitt jordiska konungarike genom en andra fullkomlig Adam. Jesus Kristus representerad denne fullkomlige Adam. I Bibeln läser vi i 1 Kor. 5:45 att Jesus är den "siste Adam" eller den "andre Adam?". Han kom för 2000 år sedan som en fullkomlig Adam i stället för den förste Adam som misslyckades.

Genom återupprättelsen av enbart Adam, kunde inte kungariket återupprättas. Det måste också finnas en brud, en moder, en andra Eva. Därför utsåg alltså Gud en brud även för den andre, fullkomlige Adam, dvs. Jesus Kristus, en fullkomlig Eva, som han måste återupprätta. Detta skulle vara återupprättandet av den första familjen, vilken gick förlorad i Edens lustgård.

Den tredje Adam och den tredje Eva:

På grund av det utvalda folkets uppror kunde detta inte uppfyllas. Icke desto mindre var Gud besluten att genomföra sin vilja. Därför utlovade han Kristi Återkomst.

Ungefär 2000 år har gått sedan Jesu död. Och nu är Gud åter beredd att sända sin son att bli den tredje Adam. Tidigare har Gud alltid nått sitt mål vid tredje försöket. Det är sant att talet tre representerar fullkomlighetens tal. Denna gång kommer Gud att förverkliga sin tusenåriga idé, i det att han välsignar en fullkomlig Adam och en fullkomlig Eva i ett himmelskt äktenskap. Därmed lägger de ett fundament för Guds rike på jorden.

Kort före sin korsfästelse sa Jesus till Petrus:

"Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen (Matt. 16:19).

Felet uppstod här på jorden. Synden begicks här på jorden. Därför måste felet gottgöras här på jorden och synden utrotas på jorden. Jesus lärde oss bedja: "Tillkomme Ditt Rike, ske Din vilja, såsom i himlen så ock på jorden." Världen utgör problemet, därför måste Kristus komma tillbaka till jorden. Många kristna tror att Gud skall förstöra allt i världen på den yttersta dagen. Solen och månen skall mista sitt sken, stjärnorna skall falla från himlen och jorden skall brinna upp. En handfull kristna kommer att upptagas och det tusenåriga riket med Kristus börjar. Om Gud skulle göra detta, skulle han vara en misslyckandets Gud eftersom hans ursprungliga vilja, då aldrig skulle komma att uppfyllas. Han skulle ge upp denna värld till satans förmån; sedan skulle satan slutligen vinna seger och Gud skulle vara den besegrade. Detta kommer aldrig att ske!

Gud är allsmäktig och han kommer inte att ge upp sin värld. Den var ämnad att vara och den kommer att bli hans kungarike. Detta New York kommer också att bli hans konungarike.

Ni kan bli medborgare i det himmelska riket om ni mottager den kommande Messias. Det är ert hopp, mitt hopp och det enda hoppet för Amerika och för hela världen. Om vi misslyckas med att känna igen honom kommer kristenheten inte längre att ha något hopp. Kristendomen skulle gå under. Den andliga elden skulle slockna, kyrkorna skulle bli till gravmonument över gammalt arv och vår värld skulle bli fördömd.

Mina damer och herrar. Jag har kommit till Madison Square Garden i kväll på grund av att jag lytt Guds befallning.